TisdagsTanken - Det kommer aldrig att kunna bli värre
"På nedersta våningen i mitt hus bor fyra pensionärer, på andra våningen bor en arbetslös knarkare, två pensionärer och en före detta alkis som kämpar på och har jobb. På tredje våningen bor fyra pensionärer och på fjärde våningen bor jag, en 30-åring som jobbar på Posten, en 18-årig tjej som kommer från en knarkfamilj och som nu är placerad av Socialen och så bor även min granne här uppe, en knarkmissbrukande man som nyligen satt inne för kvinnomisshandel. I huset bredvid bor en knarkarkompis till min granne och en kille som langar sprit till minderåriga.I helgen inredde vi återigen vårat vardagsrum/datarum/matsal på 25 kvadratmeter och äntligen börjar det se ut som om någon bor här. Det är svårt att flytta. Att få ordning på saker och ting och börja trivas. Det är svårt när det inte känns som hemma och när väggarna ser ut som skit, men man inte vet om man vill lägga pengar och tid på dem.
Förrförra sommaren gjorde de i ordning fönsterna. De är jättefina, vita och fräscha. Jag kan se det när jag öppnar det inåtöppnade fönstret. Eller när jag går ut på balkongen och tittar in i min lägenhet. Eller när jag åker förbi i bilen utanför. De är verkligen fina, mina nya fönster.
Ibland kan jag inte vara hemma för att min knarkmissbrukande kvinnomisshandlande granne spelar så hög musik. Det är inte att det är högt, det är att det jämt är samma låt. Just nu är det Markoolios skiva som snurrar om och om igen. Mitt sovrum ligger vägg i vägg med hans stereo.
Mitt drömboende vore en större lägenhet med en hall, ett sovrum, ett kök, ett vardagsrum och ett arbetsrum. En stor balkong och fönster som vetter inåt gården. Lite lugn och ro och fina nya tapeter. Det enda jag har nu är en stor balkong, men det blåser så mycket att jag inte ens kan ha blommor ute. Och när det väl är lugnt och solen skiner så sitter min kära knarkmissbrukande kvinnomisshandlare till granne ute på balkongen bredvid så då tappar jag lusten att vara där. Men en sak kan jag väl i alla fall vara glad över; Det kommer aldrig att kunna bli värre."
